Mönstret Ella

Min mormor hette Eleonora, men kallades för Ella. Hon var glad och sprallig och hade en god fysik. Hon gjorde morgongymnastik varje dag och kunde få upp benet rätt högt i luften när hon var över 75 år. Hon var varm och kärleksfull, men kunde nog vara sträng också, även om jag som barnbarn aldrig såg den sidan. Jag saknar henne mycket och tänker på henne ofta. Hon var 1,78 cm lång vilket jag tyckte var superlångt när jag var liten, ända till jag själv fick exakt samma längd. Hon utbildade sig till sjukgymnast, men den tiden hon levde i gjorde att hon aldrig fick möjlighet att utöva sitt yrke – hon skulle vara hemma och mannen skulle arbeta. Jag tror inte att det var lyckat för min mormor, jag tänker att hon hade mått bra av att få hjälpa andra att må bra i sina kroppar. Hon gillade färgen ljusrosa och hade bland annat den i sitt sovrum när hon levde ensam de sista åren av sitt liv. Därför har jag döpt ett mönster efter henne, Ella. Motivet föreställer fältsippor, som är fridlysta och till exempel växer i strandkanten med utsikt mot havet, i Juleboda, Skåne.