Mönstret Madeleine

Det här mönstret heter Madeleine, precis som min mellansyster. I sin ursprungliga färgställning är det gult, precis som färgen på Maddes väggar när hon växte upp. Hon hade ett gult rum, jag ett rött och min yngsta syster hade ett blått rum. Kanske påverkar de färger vi har runt oss mer än vad vi tror?

När Madde var liten bodde vi på somrarna på samma tomt som vår mormor och morfar. Mormor har berättat att Madde sprang uppför backen varje morgon väckte henne med orden ” Det är sol idag också, mormor”. Kan det finnas något bättre att få höra när man vaknar? Gult rum, gul sol och ljus i sinne.

Vi stod inte varandra så nära när vi växte upp. Jag var tre år när min syster föddes och det var nog inte så lätt för någon av oss. Jag fick tidigt ansvar och blev lyssnad på, men kanske också sågs som känslig och lite allvarlig. Min syster hade snabba fötter, en rastlös själ och en mer lättsam inställning till livet. Tiden gjorde sitt till och idag är vi nära varandra värderingsmässigt och pratar och diskuterar mycket med varandra. Jag lyssnar gärna på vad Madde har att säga om det är något jag funderar på. Det är härligt att ha hittat varandra som vuxna och mötas utan de roller vi en gång hade.

En gul maskros blir man glad av. Den gör inte livet så svårt. Den kommer med sol och löften om sommar.